söndag 29 april 2012

Om att leka

Vi köpte ett cirkustält på IKEA åt barnen att ha ute på gården. Jag tänkte i något förvirrat ögonblick att de säkert skulle bli överförtjusta och snällt leka i och omkring tältet så att vi skulle få syssla med vårt i fred, men samtidigt kunna ha uppsikt över två snällt lekande barn. Det blev inte riktigt så. Här är tältet: 



Och här är barnen. Stående, sittande eller t.o.m. liggande.


Ja, jag vet att det är livsfarligt och vi ska fylla groparna med grus och förhoppningsvis slippa vattenplaskandet. 


Sedan då man kommer in med två genomsura ungar som luktar blöt hund och börjar laga mat noterar man att ettåringen varit tyst konstigt länge och märker att det ser ut så här:

Någon som känner igen sig?

3 kommentarer:

  1. De ser nog lite bekant ut. Jag har ju två som är lite äldre 8½ och 6 år så dom vet att man inte gör hyss (men dom kan nog dom oxå)men dottern kan nog göra de så där ;)

    SvaraRadera
  2. Jo tack, minst sagt bekant. Fast minstingen bara är knappa 10 månader hinner han med minst lika mycket bus som storasyster. Och då de hittar på något tillsammans är 1+1 absolut mycket mer än 2... Men det är väl så det ska vara, antar jag :) Glada wappen!

    SvaraRadera
  3. Det är faktiskt ganska fascinerande hur fort de lär sig samarbeta för att åstadkomma ett totalt kaos. Lillebror pratar nästan inte alls, men ändå förstår de varandra perfekt då de skall göra hyss tillsammans. Och varför måste man ta efter sin storebror i allt, kan man inte bara göra som mamma och pappa? :) Och hur gör de som har tre barn då redan två har övertaget i familjen? :)

    SvaraRadera